Förlossningen är en svår tid för både mödrar och bebisar. Komplikationerna som kan uppstå är många, men i det här fallet kommer vi att prata om neonatal septikemi hos hästar, som ofta är dödlig för fölet under den korta tid som går efter födseln.
Att ta emot moderns försvar genom råmjölk är nyckeln för att säkerställa att fölet inte blir sjukt när det väl kommer till världen. Det finns dock många faktorer som kan orsaka denna sjukdom. Om du vill veta mer om hästens neonatal septikemi, här är all information du behöver.
Vad är neonatal septikemi hos hästar?
Equine neonatal septikemi är en sjukdom som orsakas av närvaron av bakterier i blodet hos det nyfödda fölet. När de rör sig genom blodomloppet sprider sig dessa bakterier i kroppen och orsakar skador på lungor, leder, njurar, matsmältningssystemet och nervsystemet.
Neonatal septikemi är den främsta orsaken till dödlighet och sjuklighet hos hästar under deras första 7 levnadsdagar.
De vanligaste bakterierna som identifieras i septiska föl ärEscherichia coliAndra patogener som vanligtvis finns i blodet hos infekterade djur är arter av släktetKlebsiella, Enterobacter Actinobacillus, Salmonella, PseudomonasochStreptococcus
Vissa av dessa bakterier innehåller ett toxin i sina cellväggar som kallas endotoxin. Detta endotoxin stimulerar frisättningen av cytokiner i kroppen, vilket orsakar de typiska symtomen feber, anorexi och letargi hos det infekterade djuret.
Orsaker till sjukdomen
Den främsta riskfaktorn för neonatal septikemi hos häst är att fölet inte kan ta en tillräcklig mängd maternell råmjölk av god kvalitet. Denna första mjölk som mamman producerar innehåller en hög nivå av antikroppar, vilket är det som kommer att skydda barnet mot patogener under dess första levnadsdagar.
Detta är dock inte den enda anledningen till att ett föl kan få en allvarlig infektion som slutar i blodförgiftning. Här är andra predisponerande faktorer:
- Dålig miljöhygien: om anläggningarna för stoet och hennes son inte städas ordentligt, kommer bakterier att föröka sig.
- Föl för tidig födsel.
- Dålig hälsa hos modern.
- Förlossning med komplikationer.
- Närvaro av bakterier i miljön mot vilka mamman inte har något försvar (så hon kan inte överföra dem till fölet genom råmjölk).
Symtomen uppträder vanligtvis cirka 12 timmar efter fölets födelse och är mycket tydliga. I avsnitten som följer hittar du dem i detalj.
Symtom på Neonatal Sepsis hos häst
Det mest synliga tecknet är den stora svagheten som fölet uppvisar, eftersom det inte orkar resa sig och det har svårt att hålla en stationär hållning. Andra typiska symtom på detta tillstånd är följande:
- Blek slemhinna.
- Feber.
- Muskelskakningar.
- Andningssvårigheter.
- Intensiv diarré med åtföljande uttorkning.
- Specifika symtom på de organ som påverkas av bakterierna.
- Efter några timmar, döden.
Sjukdomen har en annan presentation, akut men långsammare, som rapporterar fler chanser att överleva föl. Symtomen uppträder senare (24-48 timmar) och är följande:
- Kongestiv slemhinna.
- Feber.
- Svårigheter att resa sig.
- Ledvärk i extremiteterna.
- Diarré med efterföljande uttorkning.
- Om fölet överlever kommer det att lämnas med allvarlig septisk artrit som kommer att förhindra att det rör sig norm alt.
Diagnos av Equine Neonatal Sepsis
Det är vanligtvis svårt att diagnostisera denna sjukdom tidigt, eftersom tecknen är varierande och vanliga för andra sjukdomar. Däremot kan en odling av blodet utföras för att identifiera de patogener som finns.
Med hjälp av ett blodprov är det möjligt att utvärdera mängden immunglobuliner G. Om dessa försvar är låga är det ett tecken på att fölet inte har fått tillräckligt med råmjölk. Andra representativa värden som ses inom biokemin är låga erytrocyter och hemoglobin, lågt blodsocker och högt urea.
Om ett prov av ledvätska tas kan man se att det är purulent och innehåller ett stort antal neutrofiler på grund av infektion. Efter att ha bekräftat septikemi är en fullständig fysisk undersökning av djuret nödvändig.
Behandling av Neonatal Sepsis från häst
Den allmänna behandlingen är med högdos högspektrumantibiotika, med tanke på infektionens brådska och omfattning. Plasmatransfusioner rekommenderas också för att förse fölet med antikroppar intravenöst.
Eftersom fölet är uttorkat och har lågt blodsocker, kommer han att få IV eller orala glukosdropp för att hjälpa honom att återhämta sig. Eftersom den lille kanske inte kan försörja sig själv vid denna tidpunkt, bör han få stomjölk i små mängder och väldigt ofta.
Det kan vara nödvändigt att använda en nasogastrisk sond om fölet inte suger på flaskan. Om så är fallet bör en spruta aldrig användas, eftersom det gynnar drunkning.
Om det finns infektiös artrit kommer det att vara nödvändigt att tvätta lederna med sterila vätskor. När symtomen är andningsvägar tillhandahålls också konstgjord ventilation eller syrgas. Fölets miljö bör hållas så aseptisk som möjligt. Dessutom bör golvet vara vadderat för att förhindra liggsår, eftersom djuret kommer att tillbringa större delen av sin tid i liggande.
Prognosen för denna sjukdom varierar mellan bevakad och svår. Återhämtningen beror på infektionens svårighetsgrad och de organ som påverkas. Om fölet läggs in på veterinärsjukhus ökar chanserna att överleva, men dessa överstiger vanligtvis inte 75 %. Om behandlingen är effektiv och den efterföljande intensivvården utförs rigoröst, kommer fölet att kunna bli en frisk vuxen.